Sök på år eller förvalda sökord:

Sök på ord eller datum:

2023-12-05 14:39

Skinnarebygd 2023 (årsbok utgiven av Malungs hembygdsförening) Det är 75 år sedan den första utgåvan vilken fanns till försäljning i midsommartid 1948. Senare ändrades utgivningen till att bli inför jul. Från och med Skinnarebygd 2008 är boken inbunden. Innan dess var den häftad. Från premiäråret 1948 till utgåvan 1965/66 hade Skinnarebygd ett omslag som gav intryck av läder, passande nog. Färgen på omslaget byttes för varje årgång. Årets bok har för den främre omslagssidan lånat utseendet från 1948.
Skinnarebygd 2023 är bok nr 56 i serien (sedan 2008 har boken givits ut varje år). Årets bok är den tjockaste hittills, 352 sidor. Som vanligt är innehållet en brokig blandning av ämnen och av korta, lite längre och riktigt långa texter. Det mesta rör sådant som utspelat sig på 1900-talet men det finns också artiklar som skildrar äldre tider. Boken är för femte året sammanställd av redigeraren Hans Bohm.

Det är en person som ska hyllas för tillkomsten av Skinnarebygd, Niss Hjalmar Matsson (1905–1973). Han var uppväxt på en gård i byn Grönland. Efter studie- och arbetsår främst i Uppsala flyttade han 1947 tillbaka till Malung för att bli lärare vid Malungs folkhögskola och för att ta hand om hembygdsgården. Han var folklivsforskare, bland annat specialiserad på skinnhantverket i Malung, smidesverksamheten i Lima och på ortnamn. Han tog initiativet till och var drivande för Skinnarebygd de första decennierna. I en avdelning ”Skinnarebygd 75 år. Tema: Niss Hjalmar Matsson” publiceras tre texter som Niss Hjalmar skrev på 1930-talet om ortnamn i övre Västerdalarna. Ett citat ur en av artiklarna: ”Kartorna visar i många fall hur grundligt namn kunnat missförstås och feltolkas på grund av vederbörande kartografers obekantskap med sockenmålen och med det liv som fordom levats i dessa bygder.” I artikeln ”Några ortnamn i och vid en Limasjö” handlar det om Hässjön eller Häsiäjn som den heter på Limamål. I temadelen finns texter som framhåller Niss Hjalmars betydelse för att bevara och sprida kunskap om bygdens historia. En förteckning över det mesta som Niss Hjalmar Matsson publicerat, i Skinnarebygd och i andra sammanhang, ingår. Temadelen är cirka 50 sidor lång.

Något längre, cirka 65 sidor, är den artikel och de bildsidor som inleder boken: ”Malung – bandymetropolen” där Gubb Jan Stigson berättar om den vintersport som länge var den dominerande. Några säsonger var en bra bit över 100 bandyspelare i farten i seriespel. Genom åren har 15 olika bandylag deltagit i seniorserier, inklusive B-, C- och juniorlag. Ett stort antal bilder illustrerar artikeln, många av dem är ”Foto: Rune Ohlén”, journalisten som var verksam på Nya Wermlands-Tidningen i Malung på 1950- och 60-talen.

Den tredje längre artikeln i år, drygt 40 sidor, är författad av Annie Gunnarsson. Hon är liksom Gubb Jan en som flitigt medverkat i Skinnarebygd. Annie skriver denna gång om hennes eget yrkesliv, i en för samhället betydelsefull verksamhet som det inte berättas om särskilt ofta: ”Skolsköterska i Malung 1977–2001. Minnen, arbetsuppgifter, med mera”.

En annan författare som förekommit ofta i Skinnarebygd på senare år är Mass Elisabet Larsson. Hon var även en viktig person i utgivningen av böckerna om Malungsmålet. Elisabet avled 2022. Hennes minne tecknas av svägerskan Anna-Britta Henriksson och av vännen Inger Döhl. Därtill finns en förteckning av hennes artiklar sammanställd av sonen Daniel. Några artiklar som främst skildrar tiden innan 1900-talet är: ”Utsjövalla – ett kvarnrikt vattendrag” av Göran Bergman. ”Timmerhus och byggnadsskick i Öje” av Olle Tranberg. ”En utvandrare från Vallerås” av Inger Döhl.

En brittisk ”lady”, med Malungsrötter, är begravd på kyrkogården i Malung. Det får Skinnarebygds läsare veta tack vare Mass Lars Henrikssons artikel ”Nissjers Ernst och dottern Brita”.

Med utgångspunkt från sina föräldrars liv skriver Svea Svensson om ”Levnadsöden på finnmarken” och om sin tid som anställd på ålderdomshemmet Lugnet i Malung 1954–1961. Nästa år ska ett nytt stort badhus stå klart i Malung. Det är ett av skälen till att två texter, från 2012 respektive 1931, nu kan läsas i Skinnarebygd: ”Yttermalungs skol- och folkbad” av Bente Mellquist Danielson och ”Bybastun i Öje först i Västerdalarna” av Gunnar Furuland (rektor på folkhögskolan 1928–1964).

Sommaren 1936 reste ett 20-tal yngre personer på en för sin tid lång bussresa till Vejle i Danmark. De representerade Malungs folkdanslag. En lång reseberättelse, utan bilder, publicerades i Falu Läns-Tidning som på den tiden försökte etablera sig i Västerdalarna. När Skinnarebygd nu trycker artikeln igen, är det inklusive många bilder från den 225 mil långa resan som företogs i Sälen-chauffören Gudmund Larssons Scania Vabis, byggd i Södertälje senare delen av 1920-talet. Författare var en då 22-årig Sven Bohm, dansare och spelman i folkdanslaget och dess musikgrupp Maskapellet.

Gunnar Ternhag berättar om folkmusiker och sångare i artikeln ”När jag spelade in i Malung och Lima”. En av dem han mötte då, i början av 1970-talet, var Elvina Söderlund. Hon sydde den vita skiddräkt som Särna-Hedlund använde när han vann olympiskt guld på femmilen 1928. Dräkten är orsak till att våra längdåkares landslagsdress har vitt som dominerande färg.

Leif Forslund skriver om sin kollega som pressfotograf, Inge Persson från Torgås. Inge var en mångsidig fotograf med nyhets- och vykortsbilder som främsta inkomstkällor. Till artikeln publiceras Inges bilder från bärgningen av det tyska krigsskeppet Tirpitz utanför Norges kust. Inge var den förste fotografen som tog sig in i slagskeppet efter bärgningen vid Tromsö 1948.

Naturen står i fokus i botanisten Lars Efraimssons betraktelse ”Gläntan i skogen” och i Pell Algot Erikssons ”Bland fina och farliga växter i Öje”. Den senare publicerades första gången i Mora Tidning 1972 och har i Skinnarebygd illustrerats med bilder av Lars Efraimsson.

Texter på Malungsmål har sin givna plats i årsboken. Denna gång bjuds på två kåserier skrivna av Ingrid Dåhne och Karin Elfström, båda finns också i svensk översättning. Texterna har tidigare gått att läsa i bytidningen för Idbäck och Romarheden ”Dâ ne flugur ô brômsär”. Om de fem åren med denna tidning, 1999–2004, berättar en av utgivarna, Knut Göran Paulsson.

Tôris Alf Olsson informerar om den donation, cirka 130 A4-pärmar med främst släktforskning och personhistoria, som biblioteket i Malung tagit hand om. Personen bakom detta är Halvar Stig Johansson (1931–2022) som utrett ett stort antal släkter och familjer inom Malungs socken. Han samlade också på tidningsartiklar. En av dem finns att läsa i årsboken. Erik Sohlin skrev i Mora Tidning 1963 om en byskollärares liv i Malung under senare delen av 1800-talet. Det handlar om Pellanna Per Jonsson som var lärare vid Gärdets småskola i 43 år.

Under vinjetten ”Hänt på holen” redogör hembygdsföreningens ordförande för sådant som hänt på Gammelgården, belägen vid Hundholen, och inom föreningen det senaste året. Jörgen Danielson är ordförande sedan 2019.

Hans Bohm (som redigerat Skinnarebygd 2023)